Hon som tindrar men ändå inte..

Haha, semester i solen, två veckor… Betalt och klart.. Åker på måndag, kommer fram på måndag och livet kunde inte vara bättre…

Men bikini, hur sjutton ska jag kunna ta på mig det??
Känns väl inte riktigt som om jag är i bikiniform… Får väl ta och köra en superdetox/bantning så kanske det känns bättre, får se om det ens är möjligt…
Är inne i en ätarperiod nu.. Inte så nyttigt, men det går inte att hejda, sakerna mest bara hoppar in i munnen på mig kan inte stoppa det…
Jag har alli och diverse andra tabletter som stoppar hungern en aning, får väl bli aningens duktigare på att äta dem…..
Får se hur det slutar..

Ska iallafall på semester till solen shit vad härligt…. Bara jag och solen, korsord och lite böcker får oxå följa med.. Orkar nog inte umgås och bo med någon ytterligare två veckor, det räcker nu… Finns ju dock nån hade fått bo i resväskan så att man kunnat ta fram honom om kvällarna och bara mysa men det är en annan historia

Finns så mycket jag vill skriva om, så mycket jag vill berätta men det vill sig inte. Jag vet inte hur jag ska formulera allt, jag har ingen aning om hur jag ska få ner orden genom tangentbordet, försöka reda ut det hela..

Det händer massor, det händer inget.. Allt är i en enda röra i mitt inre..

Jag ska inte klaga, jag har fina kläder på min kropp och inte ett utann två tak över mitt huvud för tillfället, en solig semester att se fram emot..

Men hungern, känslorna, tankarna.. Besatheten den försvinner inte.. Den där fula jäveln gnager, den gnager djupt oxå.. Måste omvärdera, tänka till och tänka om..

Gör om gör rätt..

Laxermedlet är min bästa vän för tillfället, mer som en åtgärd.. Kan ju inte gå upp i vikt, kan inte återgå till att vara den som ingen ser, alla ser mig nu, jag är någon som är något att titta på.. Ja jag vet att det inte är nyttigt eller speciellt smart men jag skulle nog inte klara mig igenom vardagen utan… Mat och känslor är min värsta fiende, mat och känslor är det jag kämpat mot i så många år och som jag hoppades hade mildrats lite…

Hon den där, hon som jag har målat av, hon som figurerar i mina tankar, i mina drömmar hon ska aldrig få komma ut.. Den där tjockisen som bara är en svans.. Hon den där som bara är tjock och jobbig… Jag är så mycket mer nu än vad jag var för ett par år sedan, jag finns, jag lever och jag kan faktiskt tänka för mig själv… Ett stort steg för mig.. Men priset är högt, priset för att inte släppa ut henne är mig själv, mitt välmående och min möjlighet att känna för andra människor, kärlek, tillit och en miljon andra saker som jag har försakat.. Måste återfå kontrollen på det…

Annars kommer jag vara ensam hela mitt liv, hur långt detta liv nu kommer bli.. Ett liv är inte värt att leva om man inte kan njuta av det utan hela tiden begränsas av sig själv… Alla har vi våra problem, alla önskar vi något… Jag, jag önskar mest bara att jag kunde vrida tillbaka klockan och inte göra samma misstag som har gjort att jag har hamnat där jag är idag…..

Har många, många plus på min sida det vet jag, men det är inte som som hemsöker mig.. Det negativa är min böra, mina plus väger upp så att jag fortfarande kan vara en fungerande människa, som orkar umgås med andra, vara glad och njuta av det jag faktiskt uppskattar…

Om plussen bara kunde bli ett par fler, ta bara att kunna äta en trevlig middag med folk jag inte känner utan att känna det som om alla dömmer att jag inte duger att det är fel på mig.. Tänk vilken frihet, tänk vilket annat liv ett liv som är lite bättre lite roligare..

Mot Tindraz 2.0

Jag har egentligen ingen aning om hur jag ska ta mig ur det på ritktigt…
Ta tag i sjukdommen som river i mitt inre och vara frisk, glad och lycklig med det jag har..

Mitt liv har kretsat kring mat och vikt sedan jag var 10 år, oj ja det är 16 år… I 16 år så har jag hetsätit, svultit, övertränat, bantat, hetsätit åter igen för att sedan svälta mig själv.. Jag har gömt mat på de konstigaste ställena, vägrat äta om jag inte känner människorna runt mig, suttit på nätterna och bara tryckt i mig allt jag har kunnat hitta i skafferierna och kylskåpet.. Har nog förvånat min familj många mornar när de kollat i kylen och hälften av innehållet har varit borta…

För mina sjuka matvanor har ju inte bara ”affected” mig utan hela min familj när jag bodde hemma.. Nu spelar det ju ingen roll, nu äter jag ju bara upp det jag har köpt men innan så åt jag ju upp alla andras mat oxå…

Mitt största framsteg är väl i år att jag inte längre gömmer mat på samma sätt som jag har gjort tidigare men det är en lång väg kvar för att kunna öppna skåpen och visa andra vad jag faktiskt har hemma.. Men nu så riskerar man ju inte att springa in i godis och chipspåsar vart man än rör sig i lägenheten
Jag kan fortfarande inte gå till ett take away ställe och bara beställa mat till mig utan det blir alltid till minst en till vilket betyder att jag alltid äter för mycket när jag köper hem, vet inte men det känns genant att bara beställa till mig själv, att vara ensam och äta allt det där.. Kan nästan höra tjejen bakom kassan tänka, shit hon som är så stor redan behöver väl inte äta det där.. Bättre att beställa för två det känns säkrare på nått sätt…

Vet ju samtidigt att jag ser bra ut i andras ögon, att jag inte är nått fläskberg som dallrar fram utan en väldigt attraktiv tjej med en cool stil som tilltalar många.. Men jag har fortfarande inte hittat henna när JAG tittar i spegeln… Så jag fortsätter spela som om jag vet det men resten behöver jag inte spela, jag är väldigt självsäker i det jag säger och gör, ingen som ska komma och sätta sig på mig.. Jag anser att vara ärlig och sig själv är sjukt viktigt.. Samtidigt så är ju det bull shit då jag inte kan acceptera hur jag ser ut.. Men jag jobbar på det.. Jag har iallafall insett att jag är sjuk och det är en väldigt viktig början ska bara våga prata om det oxå så kanske jag kan få lite hjälp från nära och kära….

Kramar

Den betyde något för mig iallafall… Hittade den när jag kollade i genom gamla papper…

Bara för att jag inte älskar dig….

Bara för att jag skrattar behöver det inte betyda att jag är glad.
Bara för att vi inte är vänner behöver det inte betyda att vi är ovänner.
Bara för att jag inte älskar dig behöver det inte betyda att jag hatar dig.
Bara för att jag inte litar på dig behöver det inte betyda att du inte kan lita på mig.
Bara för att jag respekterar dina åsikter behöver inte det betyda att jag inte ifrågasätta.
Bara för att jag inte berättar sanningen behöver det inte betyda att jag ljuger.
Bara för att jag inte tycker som alla andra behöver det inte betyda att jag har fel.
Eller????