Det är lungnare nu…
Det värsta har släppt nu..
I paniken alltså..
Vid nio när jag tänkte mota bort den värsta kylan i min kropp var jag tvungen att lägga mig på knä för att jag skakade så mycket, ni vet att det känns som om man gråter då?? Som om man släpper ut känslor fast man slipper??
Det enda märket av denna attack jag har just nu (som jag nästan tänkte gå till akuten för att slippa) är väldigt fula märken på min ena arm och mitt ena lår…
hur jag ska förklara dessa för de icke invigna vet jag just nu inte.. Speciellt de illröda märkena på ena armen…
Ligger väl under kategorin: Hur man släpper ut skit utan att man behöver visa några känslor…
Om några timmar kommer jag vara helt återställd förutom dessa märken på armen och benet…
Inga frågor kommer att ställas, inga frågor kommer att svaras på…
Livet fortsätter snart, det har bara varit på paus i ett litet, litet tag…
Kramar