Tvi..
Det är inte ens den där jag är besviken på, det är mig själv att jag ens tänkte tanken att det kanske skulle funka…
Att han brydde sig över huvud taget..
Varför hoppas jag trots detta att han hör av sig med en fjantig förklaring???
Förtjänar inte jag att vara lycklig och glad eller vad fan sysslar livet med??