Hon som tindrar men ändå inte..

Imorse vaknade jag av att det ringde, eller rättare sagt jag vaknade av ett mess som berättade att någon hade ringt och pratat in ett meddelande..

Tror jag lyckats sova två timmar när det här hände så jag var lagom tröttmössa.. Självklart var det jobbet.. En av kyparna ringde sig sjuk igår men det löste sig i och med att en annan tjej tog passet…
Men nått har hänt under natten tydligen..

Först tänker jag ringa tillbaka men ångrar mig och lyssnar av meddelandet och det är en av mina hovmästarinnor som låter så sjukt ynklig och verkligen ber i stort sett på knäna att jag ska komma in och i alla fall jobba lunchen…

Jag tycker synd om henne, det gör jag verkligen.. Men vad gör jag i mitt halvsovande tillstånd jo jag lägger på stänger av ljudet och sover vidare… För ett par månader sedan hade jag hoppat ur sängen och i stort sett sprungit dit…

När jag vaknar igen är klockan tolv och jag har tre missade samtal till från henne alla ringda innan halv tio i morse..

Jag har fortfarande inte ringt tillbaka, det var ju ändå försent och tvättstuga, diska och städa känns en hel del viktigare idag.. Knappast hon som tvättar så att jag har rena arbetskläder på jobbet…

Känner mig en hel del elak faktiskt men nån måtta får det vara.. Förra veckan åkte jag in på min lediga dag och stod i garderoben för att nån var sjuk…

Nähä städa lite till kanske…

Och påväg till jobbet i en taxi.. Var nästan påväg att försova mig idag.. Inte bra alls..

Missade även min karl inatt med en minut tack vare att jag somnade, inte så bra det heller lite grinig på mig själv för det.. Behöver samla på mig en buffert med kramar tror jag…

Vi har väl pratat lite och så men inte speciellt mycket, det kommer nog bli en never endning story..

Herre min je, jag får en historia lektion här i taxibilen… Det är väl bara att nicka och le för lyssna det gör jag väl inte så noga…

Jag vill inte prata med honom för jag vet inte vad jag ska säga, jag är ledsen och besviken för det han säger aldrig händer, det blir bara skitsnack…

Men när jag skickat iväg meddelandet om att det inte passar att prata så ångrar jag mig, det är klart jag vill prata med honom, känna hans armar omkring mig och höra honom säga att allt ska bli bra..

Hur sjutton förklarar jag det.. Jag vill förklara, jag vill att han ska bry sig och skita i vad jag skriver.. Men så funkar han inte….

Jag skriver en sak och vill egentligen en annan vem som helst skulle bli förvirrad av det…

Får gärna lämna tillbaka mitt hjärta nu…

Det känns hopplöst.. Jag vet att han vill ha mig men det är dax att han bestämmer sig till vad…

Kanske dax nu.. Kommer hinna ångra mig tusen gånger innan dess att vi träffas igen men för var dag och för varje brutet löfte så kommer det närmre ett slutgiltigt beslut…

Jag kommer gråta blod när det väl händer om det så händer imorgon eller om ett par år… Usch.. Jag gillar inte känslor av just denna anledning..

Sovit ett par timmar, inte fullt lika trött…

Borde sova ett par timmar till, det kommer säkert..

Hoppas jag i alla fall…

Ledig imorgon.. Städa sig lite kanske, måste tvätta men det finns inga tvättider = inga rena arbetskläder.. Inte så smidigt kanske…

Jävligt ledsen och besviken… Igen..

Som vanligt.. På tok för ofta.. Så lycklig ibland men på tok för sällan…

Tröttheten pratar mest just nu, knuten i magen endel och förståndet lite….

Trött på att vara trött.. Trött på att vara konstant tom och hungrig… Trött på att känna mig otillräcklig och som en fake…
Så fruktansvärt trött….

Känner mig som en älskarinna just nu.. Han kom tjugo över två gick igen tjugo över tre..

Vilket är typ tja, hej, lite sex och sedan hej då…

Tror han tror vi har det bättre än jag tycker…
Inte undra på att jag är grinig och irriterad när jag är hemma utan honom för mycket tid att tänka dumma tankar…

Borde diska och lite andra sådana saker men nej jag ska nog bosätta mig i soffan resten av kvällen och kolla snygga bilar och snygga killar..

Lär ju ändå inte se min karl ikväll heller… Piss och blä…

Vid nattbussen, det var tamig fan länge sedan man blev..

Men plötsligt händer det, sunkig efter jobbet och allt.. Men den enda jag skulle vilja ta en öl med ligger hemma och sover.. Blääää

Efter det att jag svimmade så har jag väl mått bra enda skillnaden är väl egentligen att jag är konstant hungrig och toktrött.. Spelar ingen roll hur mycket eller vanligt jag sovit jag kan somna om på ett ögonblick..

Och tack vare att jag konstant är hungrig så äter jag.. Vågar inte väga mig, lär inte vara nådigt när jag väl orkat lyfta rumpan så högt att jag kommer upp på vågen…

Träffar inte min älskling så mycket som jag vill heller, det är fan inte normalt att träffas såhär sällan när man är nykär, saknar konstant hela jävla tiden..

Resa till fjällen är i alla fall bokad, ska bli helt underbart.. Komma bort ett par dagar och bara vara.. Får inte glömma bort att packa bikinin dock, haha…

Hoppas ni har det underbart..
Kram