Hon som tindrar men ändå inte..

Har varit galet… Minst sagt..

Säsong i fjällen med en massa nya underbara vänner, massa sprit, massa jobb och en hel del andra underbara äventyr.. Jag kom hem igen och hade då blivit moster till en underbar liten fröken, jag kom hem till de underbara vännerna som finns hemma och tar mig för den jag är, kom hem till min allt som oftast underbara familj…

Jag spenderade en sommar med att jobba på en golfklubb, inte den största utmaningen men det var bra på så många sätt..

Jag har mot all förmodan träffat kärleken.. Haha vi har det inte alltid lätt, han är knepig på sitt sätt och jag är knepig på mitt men det verkar som om vi kan få det att fungera… Det är bara att hålla tummarna… Och tja vi måste kommunicera en hel del för missförstånden är många och kan bli fler om vi inte pratar..

Jag har gått upp massor i vikt men jag har oxå gått ner massor i vikt inte tillräckligt men jag är inte helt missnöjd med vart jag är nu.. Det kan alltid bli bättre men jag tar det i små steg…

Efter golfkrogen så blev jag erbjuden jobb på en bra restaurang, där är jag nu.. En anställning en säkerhet.. Bra kollegor och hela kittet..

Det har hänt så otroligt mycket mer, små och stora saker.. Både underbart och sorgligt och jag tror det kommer ske ännu mer innan året är slut..

Förhoppningsvis mest bara underbara saker men man vet aldrig..

Det här året har varit omtumlande på mer än ett sätt.. Många saker jag inte trodde skulle hände hände faktiskt… Galet..

Kramar

Och dagens frågor är: ska jag bli sambo, vad fan önskar jag mig i födelsedagspresent och varför är förhållanden så här mycket som en berg och dalbana???

Jobbat sedan halv elva imorse, kom hem kvart i tre inatt från jobbet… Kommer bli bra med pengar i lönekuvertet i januari…

Har inte känt av svimmningen något mer.. Det gav mig lite skrämselhicka faktiskt..

Nu hem och förhoppningsvis mysa lite om inte nnat med mig själv..

Hoppas ni har en underbar fredag..
Kramar…

Jag svimmade för en typ timme sedan.. Vid toalettrengörningsprylarna inne på en stor matvaruaffär…

Helt plötsligt blev det väldigt, väldigt varmt och väldigt snurrigt och sedan låg jag helt plötsligt på golvet.. Eftersom ingen hjälpte mig och ingen var i närheten när jag vaknade så lär ingen ha sett det..

Det är bättre nu.. Gick hem på kalvben och är fortfarande lite snurrig men det är bättre..

Och ja jag har ätit idag…

Huvva…

Jag fyller år om ganska exakt en vecka.. 29 år, på en onsdag.. Ska väl bjuda på mat till familjen är det tänkt..

Men vad sjutton ska jag laga..
Aja det kanske löser sig…

Mormor inbjuden, syster med sambo och bebis inbjuden, mamma sambo och två bröder inbjudna, pappa inbjuden.. Morfar med tant ska bjudas in, vette sjutton om jag ens vill bjuda in mina fastrar med män, de lär ju ändå inte komma och min morbror med tjej och hans barn lär inte kunna komma, bor lite långt bort..

Aja börja planera sig lite..

Hur plufsig kan man känna sig egentligen?!?

Eller så farligt är det inte, men jag har sovit bort heeeela dagen igen inte bra i och med att jag hade tvättid…

Så nu har jag inga rena arbetskläder.. Får se hur jag lyckas lösa detta..

Skickade även ett långt, långt sms till min karl imorse, har fortfarande inte fått nått svar, det oroar mig.. Är han sur eller skiter han bara i det???
Inte så på topp..

Nu kaffe..

Den tredje augusti hade jag och mister sex första gången, den sjunde september lämnade han henne..

Det är inte alls så länge sedan men det känns som en hel evighet…

På riktigt tiden går för fort.. Eller går tiden för sakta??

Strunt det samma..
Man kan väl säga att de senaste månaderna inte riktigt varit som vanligt i alla fall.. Kan det bli bättre snart???

Jag ska alltså inte mörda min odåga till kille idag.. Tackar för varningen…

Inatt när jag inte kunde sova så tröck jag i mig ett par citodon och voila jag somnade som ett barn ( tja nästan i alla fall) och sov i lite drygt 10 timmar…

Nått känns fortfarande fel, vet dock inte vad.. Men det löser sig säkert…

Nu mot middag hemma hos pappa.. Håll tummarna..

Kram